20 juli - Dag 2 - klockan 17:20

Jag har varit borta hemifrån ett par timmar nu och när jag kom hem och kikade in i kattrummet möttes jag av ett par trötta ögon som bad om lite kärlek. Jag satt en stund vid korgen där Tequila♥ ligger med sina minisar och klappade, strök, kramade och pussade på henne. Kollade även till så att allting stod rätt till med ungarna. Och med lättnad ser allting bra ut även idag. Hon är så duktig och jag känner hennes stolthet med henne. Eftersom att jag och Tequila står varandra ganska nära som katt och matte så kan vi läsa av varandra väldigt bra och på ett sätt som inte många andra kan. Jag vet att hon känner sig trygg med mig och att hon litar på mig och efter hennes förlossning och min medverkan, att jag fanns vid hennes sida precis hela tiden, så känner jag att vårat band stärkts ytterligare och jag känner mig inte ivägen när jag sitter vid hennes sida då hon diar, tvättar och rår om sina barn. Jag tror att hon är stolt att visa upp dom och låter mig gärna vara med och se på allt vad hon gör. Hon tar sina tassar kring min hand och kramar om den som ett sätt att säga "Tack mamma" och att på så vis känna att jag inte kommer att sluta finnas här för henne och hennes barn.

Folk tänker säkert "Det är en KATT vi pratar om?!" eller "Katter kan inte visa känslor!"
Och då svarar jag: "Klart att det är en katt vi pratar om! Och ingen mindre än MIN katt, som jag gjort allt för och kommer att fortsätta göra allt för. Och katter kan självklart visa känslor, ingen tvekan om den saken! Vi är som en familj, där vi ger och tar utav varandra. Alla här är lika mycket värda, oavsett ras! Är jag ledsen så tröstar hon mig. Är hon glad så delar jag de stunder och busar till det lite med henne."




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0