Jag tycker inte det var länge sen jag kom upp på BB och för första gången fick hålla dig i min famn. Jag såg in i dina mörka små ögon som tittade förundrat på mig. Det var som att du redan då förstod vem jag var, jag såg i din blick att du visste att jag var din syster, Liams storasyster Jasmine. Jag satt och såg på dig i timmar. Du var så fin, jag var stolt. Du var våran familjs räddning, utan dig skulle nog ingen utav oss stå upp idag, i alla fall inte jag. Så mycket styrka en liten pojke som du kan ge. Så mycket mod jag tagit mig för att jag vet att du vill se mig stå kvar.

Jag har sett dig växa upp, ta dina första steg. Jag såg ditt första léende, jag hörde dina första ord. Jag lärde dig så mycket, men du lärde även mig. Du har lärt mig att aldrig sluta hoppas, att alltid våga tro. För din skulle ska jag alltid kämpa vidare. Med dig kan jag ta mig igenom alla motgångar. Stora som små.

Igår satt vi och övade på att skriva, du lyckades så bra med att skriva ditt namn. Du är nu (imorgon) 4,5 år och du är den bästa pojken i hela världen. Jag är lika stolt över dig idag som jag var första gången jag såg dig.