Jag har börjat förstå att allting inte behöver gå så snabbt. Man kan ta itu med saker och ting i en lugn och säker takt, inte bara flyga sig på första bästa buss ut i det vilda livet och leva osäkert med en himla massa fria kort på handen.

Det känns så mycket tryggare när det går långsamt. Man hinner tänka, man hinner känna. Jag hinner inse och jag hinner förstå.

Jag har lärt mig att se saker ur så många olika perspektiv, ur så många olika synvinklar. Jag hinner virda och vända på varenda filosofi och varenda tanke.

Jag har börjat förstå att allting inte behöver gå så snabbt. Man kan ta itu med saker och ting i en lugn och säker takt, inte bara flyga sig på första bästa buss ut i det vilda livet och leva osäkert med en himla massa fria kort på handen.

Det känns så mycket tryggare när det går långsamt. Man hinner tänka och man hinner känna. Jag hinner inse och jag hinner förstå.

Jag har lärt mig att se saker ur så många olika perspektiv, ur så många olika synvinklar. Jag hinner vrida och vända på varenda filosofi och varenda tanke som dyker upp.

Mitt liv känns så mycket enklare och så mycket mer värdefullt när jag gör något väl genomtänkt som slutar bra. Jag är så glad över att jag är just jag, att jag är mig själv och ingen annan. Ett liv som detta hade jag nog aldrig ens kunnat drömma om. Jag känner mig fri, jag är fri.