Det är skönt att ha en killkompis som man kan anförtro sig till och jag vet att det stannar där. Jag tvekade inte en sekund på att berätta om detta som till en viss del tynger mig men till en betydligt större del gör mig lycklig!
Det känns skönt att jag inte längre är ensam om att bära på alla dessa känslor, att jag nu fått pratat ut lite med en människa som verkligen förstår vad det är jag pratar om.

Nu känner jag mig starkare i mig själv och det är just nu endast tackvare Rasmus! (Och faktiskt en person till som vi inte behöver nämna vid namn!) Tack ♥